Under 1930-talet mötte man krisen med Keynes metoder, kriget undvek Sverige med vettiga kompromisser och genast efter Stalingrad ändrades kursen. Efter kriget var man snabb att samarbeta med krigets vinnarmakt, Sovjet. Pensionsstriden utnyttjades för att skapa AP-fonderna. Bostadsfrågan löstes med att AP-pengarna utnyttjades för en miljon lägenheter.
Efter Sovjets sammanbrott gick Sverige med i EU och har klarat sitt system fram till 2006. Borgerlig regering minskade skatter och social förmåner. Socialdemokratin var väl framme. Inför valet 2010 skapades en rödgrön regeringsallternativ.
Regeringen hade bara 40 procent i jan-2010 när regeringens ändring i försäkringskassan gav grymma resultat.. Vägen var klar till valseger för de rödgröna. Trots misslyckad socialdemokratiskt valkampanj fick regeringen inte majoritet. Men rödgröna utnyttjade inte detta utan riktade sin styrka till att demonisera lilla Sverigedemokraterna. Juholt gick i spetsen mot Mona Sahlin och lyckades ta hennes plats.
Nu gäller det att under Monas ledning återställa samarbetet med V och Miljöpartiet. Sedan kan vi i lugn och ro välja en ny ordförande vid nästa kongress.
Nej, du Seppo, Mona kan nog inte bli aktuell igen. Mest realistiskt är att Sven-Erik Österberg tar över fram till kongressen. Han verkar åtminstone ha lite koll.
SvaraRaderaMera viktig är frågan om socialdemokratins historiska roll är utspelad. Jag säger nej - det objektiva behovet av en genuint socialdemokratisk politik har aldrig varit större, den objektiva klassbasen inte heller.
Men dagens ledning och politik motsvarar inte behoven. Så snart detta korrigerats kan (s) komma tillbaka. (v) har endast en roll som kommunistisk opposition, vilket man vägrar vara. (mp) är ett enfrågeparti som fyller ett begränsat behov.
Sannerligen inte. Partiet svänger till högern. Det tog tre timmar för Löfvens att visa sitt linje. Sverige ansluter till Europakten. Jag börjar tro att Juholt i all sin galenskap var en vänsterkraft.
SvaraRadera