söndag 26 februari 2012



Högsta domstolen öppnar

En liten ny tillfälligt lucka i censuren räcker till att Annelis fall kan granskas sakligt. Hon fick berätta att i hemliga materialet i tusentals sidor har inget bevis mot henne, bara "expertuttalanden" Vägen till öppenheten öppnas bara när Högsta domstolen fattar ett beslut om det inte blir en ny rättegång om mordet. Då öppnas även yngre barnens berättelser om mordet. Deras tillförlitlighet kan granskas öppet.

http://www.mtv3.fi/uutiset/rikos.shtml/anneli-auer-mtv3lle-kiistatonta-kuvatallennetta-ei-ole/2012/02/1499710

Motsättningar inom familjen kan i värsta fall leda till våldsdåd. Så verkar ha hänt i Ulvila i början av december 2006. Fyrabarnsmamma Anneli Auer dömdes i tingsrätten för mordet på sin man Jukka Lahti. Men domen var inte enhällig.  Tingsdomaren Mikael Illman konstaterade att största delen av beviset hade ingen vikt för värdering om Anneli Auer var skyldig eller inte. Materialet ger stöd för misstanken att Anneli var skyldig, men lika väl kan dådet ha begåtts av en utomstående våldsman. Illman befriar som en domare ska göra i ett sådant läge.

Hovrätten instämde med Illman och Anneli Auer blev fri. Hon hade möjlighet att ge två intervjuer.


Den första berättar om tiden i fängelset och om polisens undersökning. Familjen Auers liv ingick under åtta månader en polisman, Seppo Mäkelä. Anneli och barnen var roade av sin nya plastpappa. Familjen fick dock träffa Mäkelä bara under arbetstiden. Vilket gjorde Anneli misstänksam, men inte barnen. Intrång i familjens innersta liv gav emellertid inget stöd för mordåtalet.

Åklagaren nöjde sig inte med hovrättens beslut utan begärde att Högsta domstolen ska ta upp fallet på nytt. Han tolkar på nytt sätt det gamla materialet och levererar vissa nya uppgifter och lovar mera undersökningsmaterial. Men nu har det gått fem månader utan något ytterligare material.

I dagarna har ett nytt åtal väckts mot Auer, beviset är hemligt, den kommer från Annelis yngre barn. Samma barn har intervjuats av åklagaren på nytt om mordet. Två rättegångar bygger på motstridiga vittnesmål av Anneli Auers barn. Den äldsta, Amanda  9, har varit mammas stöd under alla dessa fem år. Aleksander 7, Alexandra 4 och Aurora 2 - åldern gällde 2006 - vittnar mot mamman. Anneli Auer kommenterar detta:


Amandas vittnesmål känner vi till, men Högsta domstolen har hemligstämplat de yngre barnens vittnesmål, trots att ansökan om en ny rättegång bygger på dessa.
Andra rättegången gäller sexualbrott och kommer att gå bakom stängda dörrar. Materialet kommer aldrig att bli tillgängligt för allmänheten. Däremot allt som gäller mordfallet är öppet utom stycket “orsakerna till överklagan”.


Vad är nu det som skulle i en ny rättegång fälla Anneli Auer? Vi får veta att Aleksander, har sex år senare kommit på att familjen hade bruna handdukar, vilket kan ha en viss betydelse. Enligt hovrätten har inkräktaren haft något brunt på sig, som har lämnat spår i mordplatsen. Om de bruna tygresterna är husets egna minskar beviset om en utomstående mördare.

Polisen har givit ett bidrag. När mördaren kom i Auerska sovrummet ringde Anneli ett nödsamtal till polisen. Under samtalets gång mördades Jukka Lahti. Polisens ljudexpert  Tuija Niemi har tidigare yttrat sig - men först nu kommit på att Jukka Lahtis röst, som visar att han levde när nödsamtalet ringdes - kommer från en bandspelare. 

Nödsamtalet spelar en central roll. Att Anneli Auer ringde polisen för  att rädda sin familj - accepteras inte. Tingsrätten menade att Anneli ringde polisen för att vilseleda sin dotter Amanda,  som fick hålla i luren under den minuten som Anneli behövde för att slå ihjäl sin man. I skrivelsen till Högsta domstolen Tuija Niemi skriver att Jukkas röst har inspelats tidigare och återgivits under nödsamtalet. Alexander Auer lär ha berättat om en inspelning, men hans yttrande är hemlig.

Hela bevisföringen, i tingsrätten, i hovrätten, även i åklagarens nya skrift till Högsta domstolen bygger på att Jukka Lahti mördares under de fyra minuter som nödsamtalet pågick. Nu tar Tuija Niemi fram en ny möjlighet till det som hände hos Auer-Lahti i december 2006.

Enligt min uppfattning Högsta domstolen måste fatta beslut i frågan om det blir ytterligare en rättegång i mordfrågan - innan den andra rättegången tar fart och fyller media med "hemliga" uppgifter.


fredag 3 februari 2012

Häng ut Anna Hedborg

Under den pågående valkampanjen i Finland påpekade en av kandidaterna att i Sverige hade antalet förtidspensionärer minskat med 250.000 personer. Han trodde att det berodde på att arbetsförhållanden hade förbättrats. Sådant tror man hos grannen om Sverige. Dessa 250.000 personer har utsatts för försäkringskassans grymma hanteringen.

Det är inte rätt att göra en fars om detta. Men fins det inget annat sätt att påtala det som händer i Sverige. Det är Anna Hedborgs skugga som hindrar att människor återhämtar sig efter sjukfall. Redan på 1940-talet upptäckte politikerna att arbetskraften måste syddas genom att betala sjuklön. Annars går den sjuka till arbete, sjukdomen förlängs och smittan sprids. Detta var en av de generella socialpolitiska lösningar.

Anna Hedborg vände i början av 2000-talet allt upp och ner genom att införa ett abstrakt begrepp, "arbetsförmåga". Den skulle stoppa utbetalning av sjulön, oberoende om sjukdomen hade gått över. Hedborgs sista insats 2009 var en utredning som skulle klargöra hur "arbetsförmåga" bestäms. Det blev inget resultat. Hedborgs abstrakta begreppet används för att underkänna läkarintyg. Det kan inte vara fel att angripa henne personligen för skadan som hon har orsakat hundaratusentals människor.

Sjuklön är till för att underlätta återvändandet till arbete. Därför är folk i Sverige ovanligt friska. Oftast sjuklön betalas för en kort tid. Sjukpension betalas för att en person har drabbats av en skada, utbrändhet, olycka, mm. Den är tidsbegränsat till att sjukdomen släpper. I det hedborgska systemet finns bara sjukpension för hela livet. Även detta är en bluff. Ingen riktig läkare dömer ut sin patient att vara sjuk hela livet, hans uppgift är att se till att patienten blir frisk.

Jag trodde länge att Hedborgs bluff kunde avslöjas. Jag hjälpte utförsäkrade att få tillbaka sin pension. Pengarna fick de, men skadan som Hedborg hade förorsakat kunde jag inte reparera. Rätt beslut fattades av Förvaltningsrätten, men först efter 18 månader. Under dessa månader hade sjukdomen blivit kroniskt och när den utförsäkrade kom tillbaka - Försäkringskassan fortsatte med samma tortyr. Det var omöjligt att sprida kunskaper om Anna Hedborgs illgärning. Media hade bestämt att långtidssjuka fuskar, de hade en hemlig "arbetsförmåga".  Föreningar som hade bildats för att försvara människor mot Försäkringskassan somnade en efter en. Påsuppropet 2011 blev bara ett upprop.

Gertrud Larsson öppnar diskussion på nytt. Kultureliten berömmer pjäsen, men möter budskapet på ett negativt sätt. Teterkonsten uppskattas, men skribenterna släpper inte sina fördomar, sätt dit fuskare, gäller fortvarande.